Intervju med Annie Woube

Annie Woube var anställd som forskare på Centrum för genusvetenskap 2015-2017 då hon och kollegan Karin S. Lindelöf jobbade tillsammans på ett projekt om tjejlopp som kulturellt fenomen. Från och med januari i år är hon tillbaka som forskare på Centrum, denna gång med ett VR-finansierat projekt, även detta om idrott och genus tillsammans med Karin S. Lindelöf.  

Annie är etnolog i grunden och skrev sin avhandling om svenskar som flyttar till södra Spanien. Hon spenderade fem månader i Spanien under sitt fältarbete för att intervjua och försöka inkorporera sig i det sammanhang som fanns bland de svenskar som bosatt sig där. Avhandlingen kom att handla mycket om hur man skapar tillhörighet när man kommer som migrant till ett nytt land, hur man etablerar sig, skapar hemhörighet och identifikation.

När Annie hade disputerat blev hon tillfrågad av Karin S. Lindelöf, som redan var anställd som forskare vid Centrum för genusvetenskap, om hon var intresserad av att jobba tillsammans med henne på projektet om tjejlopp som kulturellt fenomen – ett erbjudande som hon var snabb att tacka ja till.

- Första gången jag hörde Karin presentera projektet så var jag väldigt imponerad. Det var så helgjutet. Jag brukar inte vara lagd till avundsjuka, men jag kände att ”det här skulle man vara med och göra, det här vore häftigt”. Så när Karin ställde den frågan så var svaret ganska givet.

Från 2015 var Annie alltså verksam vid Centrum för genusvetenskap med detta projekt och när projektet tog slut hade en ny tanke fötts om ytterligare ett projekt på tema idrott. Annie och Karin skickade in en projektansökan till Vetenskapsrådet och beviljades medel i slutet av 2018 för ett fyraårigt projekt om "Super-extra-mega-ultralopp: Deltagande i extrema motionslopp som kulturellt fenomen".

- Under 00-talet blev det som en folkrörelse att man skulle springa maraton eller åka Vasaloppet, och den breda massan började göra just det. Men sen kom det väl till en punkt där det där inte var statusbringande längre och då tänjer man på gränserna och ska delta i ännu mer extrema lopp där distansen till exempel är längre, eller det är odrägliga förhållanden eller någonting sådant.

Definitionen ”extremlopp” kan tillskrivas, till exempel, ett ultramaraton, där distansen är mycket längre än i ett maraton, Iron Man, där man kombinerar simning, cykling och löpning i ett lopp, eller ”Från ö till ö” där deltagarna simmar mellan olika öar i Stockholms skärgård. 

- Vi vill undersöka deltagandet i den här typen av extremlopp som kulturellt fenomen. Varför ställer man upp i sådana lopp? Och vad innebär det för möjligheterna att vara idrottare, manlig eller kvinnlig? Ofta innebär ju detta även en kamp med eller mot elementen – att testa kroppens mentala och fysiska gränser – och det är vi ju också intresserade av.

Eftersom både Annie och Karin är etnologer i grunden, så kommer de till stor del använda sig av etnografiskt fältarbete; att vara på plats vid loppen, engagera sig och prata, inte bara med deltagare, utan även funktionärer och andra med koppling till den här typen av idrottsevenemang. Men de kommer såklart också att intervjua extremloppsdeltagare samt analysera inspirationslitteratur och biografier skrivna av extremloppsidrottare.

Genus är en av de aspekter som Annie och Karin är särskilt nyfikna på i relation till deltagande i extremlopp. Vilka förutsättningar krävs för att kunna träna och delta i den här typen av lopp? Hur kombinerar och prioriterar man när det kommer till, till exempel, hårdträning och familjeliv? 

- Det som är så signifikativt för just genusanalys är att det genomsyrar ju allt. Det är relevant, det är meningsfullt och det är spännande. Alla har en relation till genus.

Annie Woube och Karin S. Lindelöfs bok I tjejers spår – för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (Makadam förlag) kommer ut i Maj 2019 och baseras på deras tidigare projekt om tjejlopp som kulturellt fenomen. Läs mer om boken i denna nyhetsartikel från Uppsala universitet, 23 april 2019. Du kan också läsa mer om projektet i detta pressmeddelande från Uppsala universitet, 9 juni 2017, samt i Annie Woube och Karin S. Lindelöfs artikel ”Tjejhelg, umgänge – och ett lopp: Tjejlopp som en modern husmorssemester”, RIG, nr. 2, s. 65-84.