Centre for Gender Research

Att sätta ett genusperspektiv på pedagogisk dokumentation

2017-08-22

I våras anställdes två nya doktorander vid Centrum, Catarina Wahlgren är en av dem. Catarina har en delad doktorandtjänst vilket innebär att hon är anställd vid två lärosäten; Centrum för genusvetenkap, Uppsala universitet och Avdelningen för utbildning och ekonomi, (AUE) på Högskolan i Gävle. Det är Högskolan i Gävle som finansierar forskningsprojektet men båda huvudhandledarna, Kristina Andersson och Helena Wahlström Henriksson, är anställda på Centrum. Catarina kommer att vara aktivt både i Uppsala och i Gävle. Lokal handledare i Gävle är Erika Björklund. Projektets namn är Intersektionella perspektiv på pedagogisk dokumentation och räknas pågå i fyra år.

Syftet med doktorandprojektet…
Jag vill sätta ett intersektionellt perspektiv, framför allt ett genusperspektiv och ett klassperspektiv på pedagogisk dokumentation. Och då kommer jag först och främst att titta på fotografier som används i förskolans vardagsarbete.

Tillvägagångsätt…
Jag kommer att göra det genom att välja ut några förskolor som ligger i lite olika områden för att få klassperspektivet. Sen vill jag jobba tillsammans med arbetslagen och få hjälp av dem med de bilder som sen ska analyseras. Jag har inte valt område än men jag vill att några av förskolorna ska ligga mer i en stadsmiljö och några i en liten ort eller mer lantlig miljö. Det kan nog vara bra om de inte heller ligger i samma kommun eftersom att de olika kommunerna också kan ha lite olika material till dokumentationen.

Vad tror du att du kommer att se?
När jag gjorde min magisteruppsats gjorde jag liknande men tittade då bara på kön. Då såg jag att det var mycket fler pojkar på bilderna och att pojkarna var mycket mer aktiva och ensamma på bilderna. I jämförelse med flickorna som oftare var i grupp. Så det är en sak som jag vill fortsätta att undersöka.

Vad används fotografierna till idag?
Ja, det är lite olika. En del läggs ut på bloggar eller där man har Facebook-grupper som bara föräldrar kan se. En del sätter upp de på väggarna, en del använder de på sina reflektionsmöten men de kan också användas i föräldrakommunikation. De är ju till för att reflekteras över, det är trots det som är huvudsyftet. Bilderna ska vara synliga och det ska finnas människor som reflekterar över dem. Därför blir det också viktigt att se vad det är som framställs.

Hur kommer din forskning att bidra?
Pedagogisk dokumentation är väldigt stort i Sverige och man lyfter ofta alla möjligheter som det ger. Däremot säger många förskolelärare att de inte vet hur dem ska gå till väga eller om de gör rätt. Kan man då visa att den här okunskapen eller förvirringen gör att man använder dokumentationen på ett sätt som går emot läroplanen då måste man kanske tänka till och kanske göra en större utbildningsinsats. Jag tror att det är en brist på kunskap som gör att det blir så. För att de som är medvetna tror jag kanske också är medvetna om att de framställer barn på ett bra sätt. Det här är något som många upplever är något som är påtvingat uppifrån, vi måste göra det, vi tar några bilder, sätter upp dem utan att tänka. Och i det som jag är läst så vill man gärna lyfta de här målen i läroplanen om matematik, om siffror och bokstäver men man kanske inte tänker lika mycket på att läroplanen och därmed dokumentationen handlar lika mycket om att motverka traditionella könsmönster. Så jag hoppas att man får upp ögonen för det att omedveten dokumentation kan vara mer till skada än gagn för verksamheten.

Vad känns mest spännande med din nya tjänst?
Det känns spännande att få göra någonting som jag själv är intresserad av och som jag har läst om i flera år. Jag känner liksom att folk har gjort det och det men de har inte gjort det här. Och här kanske jag kan komma in och faktiskt göra det och samtidigt göra något för verksamheten och för barnen. Förändra till det bättre. Jag vill ju gärna se att det jag gör kan leda till nya insikter och förbättringar för barnen.

Finns det ingen annan studie?
Det finns studier som visar att man behandlar flickor och pojkar olika eller att man behandlar barn från olika socioekonomiska bakgrund olika. Det finns också studier som lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett sätt att få syn på strukturella könsmönster men jag kan inte säga att det finns någon som tittar på hur det faktiskt är med just dokumentationen. Allt annat går liksom lite utanför det jag vill göra.

Nyheter