Centrum för genusvetenskap

Två nya professorer vid Centrum för genusvetenskap

2016-11-01

Den 18 november installeras alla nya professorer i Uppsala domkyrka. Dagarna innan kommer de att presentera sin forskning genom korta föreläsningar i Sal Minus, Gustavianum, Akademigatan 3.

Centrums två professorer, Gabriele Griffin och Helena Wahlström Henriksson, kommer båda att hålla sina föreläsningar på tisdagen den 15e november med start klockan 09.50. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och alla är välkomna att lyssna. Ingen föranmälan krävs.

Se hela schemat för professorsinstallation.

Välkommen att lyssna på de nya professorerna!

Gabriele Griffin
I genusvetenskap studeras frågor om de skillnader som konstrueras utifrån kön, men även utifrån andra klassificeringar som klass, etnicitet, sexualitet och funktionalitet – hur vi tänker kring skillnader, hur dessa förhandlas, förhåller sig till varandra samt vilka konsekvenser det får. Området är viktigt då det som skiljer någon från en annan är intimt knutet till identitet, ojämlikhet och maktstrukturer, såväl ekonomiska och sociala som kulturella sådana. I doktorsavhandlingen analyserade jag kvinnlighet och självförnekelse i filosoferna Simone Weils och Iris Murdochs arbeten. Jag har därefter studerat kulturella konstruktioner av identitet i samtida lesbisk litteratur och i svarta och sydasiatiska dramatikers pjäser. I dagens globaliserade värld blir frågan om identitet alltmer komplex, där den ökande migrationen medför uppkomst av nya och omförhandlade identiteter. Ett av mina pågående projekt handlar om vad som händer när människor får icke-normativa identiteter, till exempel för att de getts en ny identitet inom systemet för vittnesskydd.

Helena Wahlström Henriksson
Min forskning handlar om hur nära relationer och makt skildras i litteratur och film under sent 1900-tal och 2000-tal. Huvudstråket kan benämnas feministiska maskulinitetsstudier. Doktorsavhandlingen analyserar mansbilder i 1970-talets nordamerikanska ”frigörelseromaner” och de sätt som manliga kulturella ikoner och stereotyper ges ny innebörd i berättelser om kvinnors liv och begär. Jag har också studerat faderskap i filmer och romaner som skildrar mäns strävan efter att betraktas som legitima föräldrar i en kultur där moderskapet alltjämt uppfattas som ”primärt”, och undersökt det föräldralösa barnet, en urtypisk huvudperson i romaner från USA, där den föräldralösa ofta bygger ”alternativa” familjerelationer. Målet för forskningen är att skapa bättre förståelse för fenomen som barndom och föräldraskap, familj och släktskap(ande) – och för kulturella representationer av dessa fenomen – eftersom de är centrala både i litteraturen och i den levda erfarenheten, och även samspelar med normer och ideal omkring genus, kön, klass, etnicitet och nationalitet i vår samtid.

Nyheter